I fredags gjorde jag en dagsutflykt till Potsdam för att vara med då Sean gjorde musiken till en dansföreställning. Potsdam är en liten stad som ligger ungefär en timme från Berlin, men när man kliver av tåget får man en känsla av att ha åt mycket längre. Potsdam har en helt annan atmosfär än stora, stökiga Berlin. Mitt i stan står ett gammalt politiskt fängelse, det var där föreställningen höll hus.
Last Friday I made a day trip to Potsdam to watch Sean making the music a dance performance. Potsdam is a small town about an hour from Berlin, but when you get off the train you get a feeling of having traveled much longer. Potsdam has a completely different atmosphere than big, messy Berlin. In the middle of town there’s an old political prison, that’s where the performance took place.
Sean spelade musiken från en straffcell på fängelsegården. Under föreställningarna blev han faktiskt inlåst i cellen på riktigt.
Sean played the music from a prison cell at the prison yard. During the performances, he was actually locked in the cell for real.
Det var väldigt svårt att plåta själva dansen- dansarna rörde sig liksom runt i fängelset medan vi åskådare gick upp och ner mellan de förvillande lika våningarna.
It was very difficult to catch the dance on photos, the dancers moved around in the prison while the audience walked up and down between the floors.
Efter första föreställningen åt vi lunch på vääärldens mysigaste lilla restaurang där vi fick tvårätters och nybakt bröd för nästan inga pengar alls. Jag åt spenatcanneloni och Sean åt köttbullar. Vi brukar använda Michelinguidens bib gormand-märkning för att hitta bra och billiga restauranger när vi reser, utmärkningen betyder i princip att restaurangen är utvald av michelin-guiden men är lite mer budgetvänlig än de fancy stjärn-restaurangerna. Har aldrig blivit besviken so far. Tips till alla!
After the first performance, we had lunch at the coziest little restaurant where we got a two-course meal and freshly baked bread for almost no money at all. I ate spinach canneloni and Sean ate meatballs in tomato sauce. We usually use the Michelin Guide’s bib gormand awards to find good and cheap restaurants as we travel, the award basically means that the restaurant is hand picked by the Michelin guide but is a bit more budget-friendly than the fancy star restaurants. It never disappoint you!
Efter lunchpausen återvände vi för de sista två föreställningarna. Fängelset ser ut precis som på film- rad efter rad med minimala celler där hårda britsar och toalettsitsar och gallertäckta fönster är enda inredningen. Det sjuka är att detta fängelse användes fram till 89- det är liksom mindre än 30 år sedan?
After the lunch break, we returned for the last two shows. The prison looks just like prisons in movies! Rows of minimal cells where hard brits, toilet seats and windows behind bars windows are the only interior. This prison was used until 89- how sick is that?!
Efter ytterligare två föreställningar var vi klara och Sean fick applåder och en ros.
After the two last shows it was time for Sean and the dancers to get applause and a rose.
(Alltså jag SMÄLTER när jag ser den här bilden, så himla himla gullig) Kände mig som en mamma på en skolavslutning. Det är en speciell känsla att vara stolt å någon annans vägnar på det här sättet, att stå i publiken och nästan ta åt sig äran lite bara för att man känner connection till personen i fråga, utan att ha presterat något själv.
(Hhaha I’m melting when watching this picture, isn’t it the cutest thing you’ve seen?)
It’s a special feeling to be proud of someone else’s behalf like this, to stand in the audience feeling like you’ve achieved something too just because you feel a strong connection to the person on stage.
Innan vi skulle åka tyckte jag att det var rimligt att smaka lite på rosen jag med.
Before we left I wanted to get to taste the rose too.
Det var eftermiddagssol och vi hade världens semestervibbar. Faktumet att 99% av människorna som rörde sig i staden verkade vara turister gjorde inte känslan svagare direkt.
Then we left the prison in the afternoon sun. It really felt like vacay.
Potsdam är faktiskt jättefint. Tycker att alla som bor eller hänger i Berlin ett längre tag borde åka dit och chilla runt lite.
Potsdam is really beautiful!
Självfallet ville vi äta glass. Jag åt citron-basilika och espresso-rom (fråga: är det ultimata tecknet på att man börjar bli vuxen att man föredrar espresso-rom-glass istället för jordgubbscheesecake och cookie dough?), sean åt saltkaramell och choklad.
Of course we wanted to eat ice cream. I ate lemon basil and espresso rum (here’s a question: is the ultimate sign of getting grown up that you prefer espresso-rum ice cream instead of strawberry sheesecake and cookie dough?), Sean had salted caramel and chocolate.
Innan vi åkte hem gick vi förbi Potsdams huvudattraktion- slottet Sans Souci (“utan bekymmmer”). Vi vandrade genom lustgården och skulpturparken med stora ögon. Detta byggdes som sommarresidens åt Fredrik den store. Sommarresidens! Jag vill också ha ett palats inklusive lustgård som sommarstuga, tack.
Before we left we walked to Potsdam’s main attraction, the castle Sans Souci (“Without Concerns”). We walked through the lush garden and the sculpture park with big eyes. This was the summer residence of Fredrik the Great. Summer residence! I would also like to have a palace including a beautiful garden as my summer house, bitte.
Nu ska vi packa handdukar och solkräm och bege oss iväg till närmsta sjö. Det är 30 grader ute. 30!!!
Okay, now it’s time for us to pack our bags with towels and sunscreen and go to a lake. It’s 30 degrees today! 30!!!
det ser helt otroligt ut, vad spännande plats!
Så himla vackert det ser ut! x
http://josefinmolander.com
Hey Ebba, just a quick question (perhaps for another q&a): Sean isn’t vegetarian? If not, how do you feel about that? Now that you live together, would you be comfortable buying or preparing meat for him (or for any hypothetical partner or friend)? Also hypothetically, what do you think about raising children in a relationship where one parent is vegan/vegetarian and one is not? I am in such relationship myself and while we function great on a daily basis I feel like it would get a lot more complicated if we decided to have kids one day. I’m interested to hear your opinion!
What a nice trip! Thanks for sharing
Kisses
Michaela
Michaelablog
Bloglovin