Jag saknar att sitta på klipporna, glittret som aldrig riktigt gick att tvätta bort, den alldeles för svaga saften, alla knäppa diskussioner, apups ukulele, att använda golvet mer än stolar, andakterna om kvällarna, att spontant kunna krama personen som råkar stå brevid och all bra och mindre bra humor. Jag saknar allihopa.
Comments are closed