Ville bara säga hej här innan jag beger mig mot flygbussen. Dags att åka hem.
Att skapa content har i vanlig ordning kommit i andrahand nu i mellandagarna till förmån för familj och eftertanke. Såååå vi kör på ett gäng härliga mobilbilder idag igen. Tänkte visa er baskern jag fick av gullisarna på Shanghai Tofu, som jag gått omkring med hela julen. Tecknen betyder “köpa sojasås”, ett kinesiskt slang för något i stil med “mind your own business”, haha.
Återkommer med en liten reflektion över 2018 när jag kommit till rätta i Berlin. Tills dess- blöta pussar!

Just wanted to post a short greeting here before I head to the airport bus. Time to go home.
I haven’t been prioritizing content creation now during the holidays (instead I’ve been focusing on family time and 2018-reflection), so these phone snapshots will have to do today. Anyway, I just wanted to show you the beret I got from the cuties at Shanghai Tofu, which I have been wearing pretty much every day the last few weeks. The embroidery means “buy soy sauce”, a Chinese slang for something like “mind your own business”, haha.
I’ll get back to you with a little reflection post on 2018 as soon as I’m settled in Berlin again. Until then- big hugs!

Hej gullon. Tiden i Stockholm har som vanligt gått snabbt. Julen har fyllts av familj och vänner, som sig ju bör. Jag tänkte bara slänga in en liten update här och dela med mig av två stunder som kändes extra mycket i lillhjärtat på mig:

Hi guys. Our visit in Stockholm has, as usual, felt way to short. Christmas has been filled by family and friends, just like it should be. I just wanted to give you a little update and share two recent moments that made me feel extra warm inside:

Att promenera mitt emellan mamma och pappa med knarrande snö under skorna och rinnande näsa. En så bekant och trygg situation. Det hade lika gärna kunnat vara en av de oändliga vinterpromenader vi spenderat så många helger och lov med genom hela min uppväxt, innan jag flyttade. Mycket har hänt i familjen sedan dess men där och då kändes allt sig likt. På båten hem glödde himlen helt rosa.

Walking between mom and dad with snow creaking under the shoes and runny nose. Such a familiar situation. It could just as well have been one of the endless winter walks we’ve spent so many weekends and holidays with through the years, before I left town. Much has happened in our family since then, but there and then everything felt the same. On the boat home, the sky glowed in pink and orange.

När jag kom till Seans mamma efter bussresan på julaftonsmorgonen och möttes av en så välkomnande stämning att jag bara ville smälta. Fikade och julrimmade (på klappen till min syrra och hennes kille som TYVÄRR glömts kvar i Berlin, haha) och tänkte för mig själv på människorna som kommer på köpet när man lever med någon. Att det inte bara är partnern i fråga man adderar till sitt liv, utan ett helt sammanhang. Att bli välkomnad som en självklarhet på det viset var egentligen inget jag förväntade mig eller var beredd på innan. Det är något väldigt väldigt fint med det. Förstår ni vad jag menar?

When I came to Sean’s mum on the Christmas morning, the welcoming atmosphere made me all emotional. We ate homemade saffron buns, wrote rhymes for our Christmas gifts (it’s tradition to write a short verse and then let the person guess what’s inside) and I thought about the people who comes as a bonus when you decide to get together with someone. That it’s not just your partner that you add to your life, but a whole new social context. Being welcomed with open arms and without any questions was nothing I expected, or was prepared on, before. There’s something very special, and amazing, about that. Do you know what I mean?

Om två dagar är vi tillbaka i Berlin, och jag har redan mentalt börjat sammanfatta 2018 inför årsskiftet. Tänkte enligt tradition dela med mig om lite tankar och reflektioner senare. Nu ska jag avsluta detta sjukt blödiga inlägg till förmån för film och soffan. Fet kram <3

In two days we’ll be back in Berlin, and I have already mentally started to summarize 2018 for new year’s. Just like every year, I’ll share my thoughts and reflections on 2018 later. Now it’s time to end this embarrassingly sentimental post in favor of Netflix and goodies. Big hugs <3

God julmorgon favvisar. I år provar vi ännu en ny konstellation: jag ska fira med Seans fina mamma på dagen och sedan korsa julaftonsstockholm för att avsluta kvällen med min familj och hundarna. Men innan allt drar igång ville jag bara lägga upp en liten julhälsning här (featuring familjens äldsta, MEN fortfarande gulligaste, medlem). Om och hur du än firar hoppas jag att du får en mysig dag. Tack för att du hänger med här. Kram <3

Merry Christmas morning! Today I’ll celebrate together with Sean’s mother during the day and then ride through the snow to the other side of Stockholm to spend the evening with my family and the dogs. But first of all, before this Christmas Eve starts for real, I wanted to post a little Christmas greeting here (featuring the oldest, but still the cutest, family member). If and how ever you celebrate, I wish you an incredibly cozy day. And thank you for keeping reading my blog, you’re the best <3

Idag spenderar jag förmiddagen med att göra min (legendariska) variant på vegansk senapssill, det blir mitt bidrag till julbordet i år. De senaste åren har jag och Sean experimenterat fram ett recept som är så pass bra att jag nu känner en plikt att dela med mig av detta recept till alla juleveganer. Det finns så otroligt många olika recept på auberginesill med väldigt varierande svårighetsgrad och resultat och jag tror mig har provat alla. Här följer resultatet av denna lilla studie:

The Christmas preparations is ON! Today I’m spending the morning making my famous aubergine mustard herring. It’s my vegan take on the classic Swedish mustard herring. I don’t know if this is a very weird recipe for some of you guys, but pickled herring is a must on the Christmas dinner table here, and fortunately it’s actually possible to make an extremely similar, and maybe even better, vegan alternative. I’ve tried lots of different recipes, but this one is the best for sure. Try it out and let me know what you think about this classic Swedish Christmas (and actually midsummer too) food!

Ingredients:
2 small aubergines (or one big)
1 pot of fresh dill
1 dl rapeseed oil
1/2 dl dijon mustard
1/2 dl sweet mustard, preferably with whole grains
1/2 dl sugar
1 tbsp white wine vinegar
1 teaspoon salt

Cut the aubergines to herring like pieces (maybe 1,5 x 3 cm’s). Boil them in salted water until they turn soft (2-4 minutes). Put the pieces to dry on a piece of paper while you make the mustard sauce. Mix mustard, salt, sugar and vinegar in a bowl and slowly, carefully pour in the oil while whipping. When the sauce have a nice texture, add the dill and finally the aubergine “herring”. Leave in the fridge for 24 hours and ENJOY!

Jacket- 5preview, shoes- Buffalo, pants- Urban outfitter, shirt – borrowed from Sean (vintage).

Hallå gullisar. Såhär såg jag ut när jag lämnade Berlin (hur fin är jackan??) med julklappar gömda i resväskorna. I förrgår landade jag i Stockholm för att spendera julen med familjen. Bor i mammas lilla lägenhet på söder med henne och hundarna.
Igår kokade vi kola och installerade en liten gran tillsammans. Det blir en rätt trång och enkel jul i år, men julstämningen har ändå landat i bröstet och jag fullkomligen njuter av snön här. Hoppas att ni känner detsamma.

Hey buddies. This is how I looked when I left Berlin with Christmas presents hidden in my suitcases. I landed in Stockholm two days ago to spend Christmas with the family. I’m staying in mum’s little apartment with her and the dogs.
Yesterday we made toffees and installed a little Christmas tree together. This Christmas will be simple and unperfect, but the Christmas spirit has moved into my chest and made me all warm inside. And the snow here is so pretty.